Ismössa och härligt väder

Jag är visst ingen manisk bloggare nu för tiden, där jag känner ett behov av att skriva flera blogginlägg om dagen. Jag har ju ändå sysslat med detta så kallade dagboksskrivande på Internet sedan 1999 och nyhetens behag har försvunnit för länge sedan. Likväl älskar jag ju fortfarande att skriva av mig, men det innebär inte alltid att jag gör det i just en blogg.

Om mina blodprover är tillfredsställande på måndag blir det dags för cellgiftsomgång nummer två på nu på tisdag. Det är då som jag enbart får det cellgift som heter Gemzar som ska vara det mer lätthanterliga cellgiftet. Det tar också bara en timma att få och sedan är det bara för mig att ta mig hemåt.


Tisdagen den femtonde april var det dock dags att få cellgiftet Gemzar i kombination med cellgiftet Taxotere för första gången. Med Taxoteren finns det en ökad risk för illamående, samt att håravfall och att tappa naglarna (?!?!) är några av de vanligaste biverkningarna. Även fast det aldrig finns några garantier har jag denna gång gjort valet att tvinga sjukvården att göra sitt bästa för att jag ska få behålla naglarna och håret så länge som det möjligtvis går. Jag kan ju vara en av dessa som har tur, även fast priset att betala är några timmars obehagligt lidande.


Att få i mig Taxoteret intravenöst via min venport (port-a-cath) som jag har inopererad ovanför höger bröst tar lite drygt en timma och för att jag ska ha en chans att få behålla mitt hår på huvudet får jag en halvtimma innan behandlingen, under själva behandlingen och två timmar efter behandlingen (sammanlagt tre och en halv timma) ha på mig det som kallas för en ismössa. Det är ju en väldigt fascinerande uppfinning måste jag säga. Efter att håret har blötts ned sätts en mössa på min skalle som ser ut som någon slags ridhjälm med en massa slangar kopplade till. Dessa slangar är i sin tur kopplade till en stor apparat som står på golvet och det är via denna som kylan kommer ifrån. Någon form av nedkyld vätska (det är säkert bara vatten, men jag vet inte säkert då jag har glömt att fråga) transporteras från denna apparat till mössan och ser därefter till att temperaturen håller sig konstant mellan 0-5 plusgrader. Det är riktigt jävla kallt till en början vill jag lova, när jag känner hur hela huvudet kyls ned och det isar någonting förfärligt. Tack och lov domnar man faktiskt bort i huvudregionen så efter att en halvtimma har gått är det inte så farligt längre. Mest är det bara obekvämt.


Det värsta är under den timman som jag får själva Taxoteret. Då får jag nämligen också på mig ett par kylhandskar och kylstrumpor. Dessa är också till för att blodkärlen som når ut till fingertopparna ska dra ihop sig så pass mycket att cellgiftet inte når hela vägen ut till fingertopparna och på så vis berörs inte tå- och fingernaglarna. Där snackar vi dock om en kyla som inte är att leka med och som får hela kroppen att skaka av köld och det finns ingenting som kan göra en varm. Det känns som att både händerna och fötterna är på väg att förfrysa. Alla har vi väl varit ute i vinterväder någon gång när det är femton minusgrader ute och så har man av någon anledning glömt att ta på sig vantar. Man fryser så mycket, händerna blir röda och iskalla och det börjar sticka i händerna så att det gör ont och allt man vill är att antingen komma inomhus eller få på sig ett par varma lovikkavantar. Här är det dock bara att gilla läget under en timma och försöka inbilla sig att detta frenetiska frysande är någonting positivt. Brrr!


Tack och lov tas vantarna och strumporna slutligen av och två timmar efter det är det dags att bli av med ismössan. Det var dock lite lattjo. Håret mitt hade stelnat och i själva mössan såg det ut som att det låg massor av snö samt lite is.


Efter detta kunde jag sedan äntligen ta mig därifrån och sedan spendera eftermiddagen på min älskade jobb. Några enorma biverkningar har jag nog hittills inte direkt märkt av. Sedan är det alltid lite svårt att veta exakt vad som är relaterat till cellgifterna eller vad som skulle ha inträffat i vilket fall. Jag har drabbats av lite yrsel av och till som har varit riktigt obehagligt. Jag har kunnat gå med ett illamående som ändå har varit fullt hanterbart. Jag kan antingen gå och vara enormt pigg samtidigt som jag kan störtdyka och vara hur trött som helst i stället på ett sätt som inte är övergående. Sedan har jag drabbats av någon form av ledvärk från höfterna och nedåt. Detta gäller båda benen. Det är ingen direkt smärta som det handlar om, mer en rejäl värk som alltid går över, men den dyker likväl upp av och till och det roas jag inte alls av.

Annars känns det mesta bra just nu. Jag har, som de flesta andra, fått möjligheten av njuta av det fantastiska vårvädret som har varit på besök den senaste veckan. Jag har varit i både Stockholm och Göteborg på jobbrelaterade utbildningar. Jag har fått en ganska stor dos av min familj, gjort mitt allra mesta för att fortsätta vara duktig på att få i mig åtminstone någonting av frukt och grönt varje dag (och det är baske mig inte det lättaste vill jag lova), jag har storhandlat på ICA Maxi, varit på födelsedagsfika, uppvaktat min mor spontant med rosor, shoppat en ny bäddmadrass på IKEA, avnjutit fika på Kajens Fik & Butik nere vid hamnen och chockerats över Manchester Uniteds snöpliga förlust mot Chelsea i gårdagens Premier Leaugematch. Dessutom, trots att jag haltar på ett sådant vis att främlingar nog gärna sitter på säkert avstånd och anonymt kan tissla och tassla och göra sig roliga över min gångstil, har jag sedan en veckas tid börjat gå utomhus utan krycka. Det går inte fort inte, men det går och det är jag mäkta stolt över. I fredags var jag dessutom på min första after work sedan den sjunde mars. Jag och min goda vän L gjorde Blue Moon Bar osäkert. Eller, hon gjorde garanterat stället osäkert med sitt sprudlande humör. Själv softade jag bara omkring mellan 18-22 innan jag fick nog och gick hem. Det var lite väl stor överkurs för mig att orka med en helkväll på en gång, men jag hade trevligt så länge det varade. :=)

Den tolfte april hade jag dessutom styrt upp en liten överraskningskillfest åt min sambo som fyllde år dagen efter. Han trodde att jag skulle bjuda ut honom på middag eller något liknande, men strax efter fem ramlade den ena killpolaren efter den andra in så efter att jag såg att de allesammans hade blivit försedda med allt som de behövde lämnade jag dem sedan åt sitt öde då en killfest helt enkelt inte inkluderar någon av det kvinnliga könet även fast det är mer en regel än ett undantag att jag blir kallad för att jag är "som en kille, fast med bröst". Ett påstående som jag har valt att tolka som någonting positivt. *ler*

image31
Supporterklädd inför matchen Barcelona-Manchester United i Champions Leauge

image32
Min älskade Wilma som älskar att svalka sig med ett dopp, men som dessvärre inte kan simma. Det kunde inte vår förra hund heller. *skrattar*

Dagens minus:

1) Klockan är 08:52 en söndagsmorgon och jag har varit uppe sedan 04:00 efter enbart två och en halv timmas sömn.
2) Att Hillary Clinton vann i Pennsylvania. Kan hon inte bara erkänna sig besegrad? Barack Obama har så mycket större chans att nå presidentposten än vad Hillary har och det viktigaste av allt är att nästa president i USA är demokratisk.
3) Mimers sinnessjuka överpris som de vill ha för bland annat min hyreslägenhet när det inom en snar framtid ska bli bostadsrätter där jag bor.

Dagens plus:

1) Detroits 5-1 vinst över Colorado senast.
2) Sjuksköterskornas strejk. Det är tragiskt att en strejk ska behövas, men jag står bakom den till fullo.
3) Att den kommande veckan endast bjuder på två och en halv arbetsdag.

/Jojis - önskar alla en god morgon och hoppas på att jag snart blir överbjuden till någon för att grilla.


Kommentarer
Postat av: yamamilla

Jag som nästan räknade med en bild på dej å ismössan...:)
Kram kram

2008-04-27 @ 12:07:28
Postat av: Vania

Igår städade jag uteplatsen och gjorde då även ren elgrillen jag ärvt av mina förra grannar. Och vet du vad Sonia, den fungerar så vad vill du grilla? :)=

2008-04-29 @ 09:05:22
Postat av: Anders

Tjena på dej,min fru får taxotere,som tur är erbjuds ej längre ismössan,

Tänk dej noga noga noga för,stäng av cirkulationen till område i kroppen ???

Maligna celler ligger kanske just där

Och lurar är det värt livet o chansa....?????lycka till ...

2008-07-13 @ 12:49:36
Postat av: Jojis

Hejsan Anders.



Gällande Taxotere erbjuds fortfarande ismössa, men det är väldigt individuellt. Jag vet inte om du har följt hela min blogg, men om inte så kanske du förstår snäppet bättre varför jag valde att testa ismössa av den enkla anledningen att det inte finns någon behandling som kan ges mig längre i botande syfte då det inte finns någon bot.



Annars är detta med ismössa ändå inte aktuellt längre. Jag hann testa det en gång och nu kör jag andra cellgifter i stället och av dessa bör jag inte tappa håret alls varpå ismössa inte är något som jag behöver eller har tänkt använda.



Jag håller tummarna för din fru och hoppas på att hennes chanser ser ljusa ut så att ni två har ett långt liv samman framför er att se fram emot.



/Jojis

2008-07-17 @ 05:57:22
URL: http://jojis.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0