Ett offer för shoppandet igen samt ny cellgiftsomgång

I mitt första inlägg i denna blogg kommenterade jag att jag avskyr det mesta, om inte allt, vad shopping innebär. Det är helt enkelt inte kul och det kostar alldeles för mycket pengar. Självklart har även jag, trots detta, gått och suktat efter ett väldigt dyrt klädesplagg någon gång, men då har jag lagt band på mig och helt enkelt nekat mig själv det som jag har velat ha. Antingen har jag som ett faktum inte haft råd eller så har jag till och med haft råd med god marginal, men vägrat mig själv denna dyra vara ändå. Det är någon princip hos mig. Jag kommer exempelvis aldrig att förstå detta med att hellre vilja lägga ut tre gånger så mycket pengar på någonting när någonting likvärdigt och av samma kvalité finns i en butik runt hörnet.

Förra veckan slog i varje fall shoppingdjävulen sina klor i mig när jag var omkring på Hälla med mamma. Efter att ha varit så under isen och inte varit utanför dörren de tre första veckorna i maj, och ej heller handlat något till mig själv eller ens betalat något förutom de åttio kronor per dygn som det kostar att vara inlagd på bland annat Centrallasarettet i Västerås, hade jag en dag som först och främst var relativt smärtfri.

Efter att vi först flaxat omkring på lasarettet flaxade vi sedan omkring på Hälla. Vi hade räknat med att vara där i max ett par timmar, men det slutade med att vi nog spenderade en sex, sju timmar där ute. Visst tog shoppingen, som jag till störst del stod för, sin lilla tid, men annars borde vi ha blivit klara på ett litet kick om det inte vore för att det faktiskt går riktigt, riktigt sakta när jag tar mig fram med min rollator. Att något som ser så lätt ut kan vara så svårt är inte alltför enkelt att begripa.

Det huvudsakliga målet för dagen blev H&M. H&M fungerar alltid. Varför gå någon annanstans? Jag köper hellre (vilket jag också gjorde) 21 plagg på H&M för 1500 kronor än ett par jeans från Solo för samma summa. Dessutom kommer jag från ett hem där någon som min kära mor får dåndimpen av att jag spenderade hela 1500 kronor på ett par shorts och skjortor, linnen och vanliga toppar i regnbågens alla färger. Hennes min var nästan det mest prisvärda av allt, men annars kändes det precis likadant som det gjorde när jag i början av mars köpte tre byxor och därmed ansåg mig ha handlat färdigt byxor för hela 2008 och säkerligen ett par år till. Nu har jag så många toppar till sommaren (alternativt toppar att ha u n d e r polotröjor om det blir en kall sommar och/eller vinter) att jag bör klara mig den närmaste livstiden.

Jag hade dessutom ork att testa alla 21 klädesplagg också. 21 plus fyra. Det var bara fyra toppar som jag inte ville/kunde ha och valde att hänga tillbaka, allt annat satt som gjutet. Sådant gillar jag.

Det är nästan som att jag ska bli en sådan där modebloggare som tänker ta kort på det nyaste som jag har inhandlat för att sedan lägga ut bilder på eller lägga ut en bild där det står skrivet under "dagens outfit". *ryser av obehag*

Sedan jag senast skrev har en och annan sak hänt som jag ska plita ned några rader om vid något annat tillfälle. Ögonen är åtminstone fortfarande som de ska och i fredags startade min andra cellgiftsbehandling med det cellgift som heter Temodal och i kväll kommer jag att ta den sista tabletten för den här omgången. Bortsett från denna svårhanterliga trötthet som knackar mig på axeln då och då, helt utan förvarning och vid de allra mest konstiga och opassande tillfällen, tycker jag mig nog inte uppleva några speciella biverkningar och det tackar jag så ödmjukt för. Från och med nu ska det ju bara bli bättre, inte sant? Vi ska definitivt inte fokusera oss på något negativt i varje fall. Inte nu. Inte i dag.

Dagens +++++++++

1) Premiär lite senare på Jensens Bofhus i Västerås. Glassbuffén, here I come!
2) Håret mitt börjar bli så långt, så långt. Titta på den ofördelaktiga bilden nedan. :=)
3) Lördagens 30-årsfest var perfekt med stort P gällande mat, sällskap, väder, lekar, humörsvängningar (som mest hade med fotbollsresultatet att göra) och allt annat som går att tänka sig.
4) Sjukgymnasten har fixat ett träningsprogram åt mig och det känns riktigt stort.
5) Krusbären som de är nu. Inte för stora, inte för mjuka och fortfarande gröna. Yummy!
6) Stugan.


Moi ser något förvånad ut.


Alltid denna underbara väg som leder mig till stugan...


Grannarna tar sig ett dopp i vår sjö. :-)

/Jojis


Kommentarer
Postat av: Anonym

Jadu gumman. Du börjar bli riktigt långhårig igen. Det har helt enkelt börjat växa som ogräs :)

2008-06-18 @ 23:33:45
URL: http://vaniasyster.blogg.se/
Postat av: Nannyhoney....

tjooohoooo

Vad gillade du Jensens biffhus ... Visst va de gott men jag ville ha smörstekt potatis och jag satt länge och glodde på dom där torra småkrakarna som låg på tallriken, grönsakerna va kalla och kocken lyckades få oxfilen genomstekt. =) plus för det.

Glassmaskin trasig men det fanns iallafall BigPack med glass... besviken värre och fick låta mitt mjukglassbegär se sig besegrat =(



lördagskraaaaam =)



2008-06-21 @ 16:05:00
Postat av: Nannyhoney....

ps

du ser ut som en superpingla... =)



2008-06-21 @ 16:07:47
Postat av: Jojis

Hello Nanny!



Jag gillade Jensens som tusan. Det är väl för att det är så enkelt på något vis. Jag fick mina enkla vitlöksbröd, köttet var precis lagom, den råstekta potatisen finfin och den obegränsade glassen var det som lockade mest. Att du fick äta glass från ett Big Pack-paket (som jag förvisso också tycker är riktigt gott) förstår jag är en enorm besvikelse. Särskilt som det ju är mjukglassbuffén som är pricken över i:et, men jag hoppas att du ger stället en chans till framöver.



Jag har hört många som har gett dem både ris och ros och de som ger ris får vi hoppas har att göra med att Jensens behöver lite längre tid på sig att bli varm i kläderna, även fast det givetvis inte ska behöva vara så.



/Jojis

2008-06-24 @ 00:09:23
URL: http://jojis.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0